AvstängdAvstängd Stimp ej mätt

Var med och bidra till vattentornet!

Under slutet av 2020 renoverades vattentornet på Bråvikens GK till en kostnad av 700 000 kronor. Tack vare att vi gjorde restaureringen under 2020 fick vi ett bidrag från Länsstyrelsen på 325 000 kr. Nu startar vi en insamling/crowdfunding där du kan bidra till resten! Både privatpersoner och företag kan köpa en symbolisk tegelsten.
Alla som köper en symbolisk tegelsten för 500 kr eller mer kommer att få med sitt namn på vår hemsida och på en vepa som sätts upp på Lilla ladan bredvid vattentornet under sommaren.
– Ju mer du skänker desto större namn får du på vepan.
– Alla som skänker minst 5 000 kronor kommer att få ett foto på sig själv med en gåvocheck på vår hemsida.
– Pengarna skänks via swish: 123 686 66 85, märk med: Vattentornet
– Vid faktura eller t ex kortbetalning, kontakta kansliet.

Blir du nyfiken på vilka som bidragit? Klicka här

 

OJ:s vattentorn – historik

Vattentornet har tillhört gården Manheim troligen sedan början av 1900-talet. Gården hette Torp på 1600-talet, men Häradshövding Gustaf Boheman ansökte hos Kammarkollegiet att få ändra till namnet Manheim vilket beviljades 1824. Siste ägare av säteriet var Birger Johansson som tillträdde i mars 1962 och sålde 1988 till Kent Lenngren som 1990 fördelade fastigheten på två ytterligare ägare, Bengt Möller och Håkan Jörnberger. De bildade den första Bråvikens golfklubb. Dagens Bråvikens GK bildades 1993.

Vattentornet på Manheims säteri är ett av få bevarade vattentorn i gårdsmiljö. Det representerar golfbanan och klubben samtidigt har det idag ingen funktion, utöver upplevelsevärdet.
2005 ansökte dåvarande styrelsen för Bråvikens golfklubb hos kommunen om att få riva vattentornet. Rivningslovet beviljades samma år och man tog in anbud för rivning, men det visade sig vara så dyrt att klubben inte hade råd att utföra rivning. Åren gick och nuvarande styrelsen oroade sig för att tornet skulle rasa eller delar blåsa bort, med personskador som följd. Under tiden hade rivningslovet löpt ut. Därför togs ny kontakt med Norrköpings kommun och klubben frågade om rivningslovet kunde förnyas. Norrköpings Byggnads- och miljöskyddsnämnd avslog ansökan om rivningslov med hänvisning till PBL 8 kap: 13§, 19 § samt 9 kap 34§ i beslut 2019-08-14 vilket kortfattat innebär att vattentornet på Manheims säteri ingår i värdefulla byggnader och områden vilket innebär att ändringar av byggnader inte får förvanska dess karaktär och byggnaden får inte heller rivas.
Vattentornet renoverades under senare delen av 2020 till en kostnad av ca 700 000 kr för att säkra vattentornets kulturhistoriska värden. Traditionella och av kulturmiljövården godkända material och metoder har använts.


Vår framtida, viktiga symbol för klubben.

Bakgrund
Tornet är byggt på en höjd som vattentorn ska vara ur teknisk synpunkt. Vattentornet ingår också som ett viktigt landmärke i gårdsmiljön. Taket är krönt av en vindflöjel av smide och plåt. I plåten finns två initialer i frakturstil utklippta: O J.
Ägaren friherre August Funk (1823–1905) gjorde från 1855 betydande nyodlingar och anlade stora trädgårdsanläggningar. Här kan behovet av ett vattentorn dykt upp första gången, men det är ändå osäkert om han påbörjade bygget då initialerna O J på vindflöjeln syftar på Oskar Johansson, han som byggde eller färdigställde tornet. Han köpte gården 1907 och avled 1910, så däremellan måste vattentornet stått klart. Tyvärr saknas en plåt i vindflöjeln, den plåt där det exakta årtalet ska stå.
Vattentornet har ett kulturhistoriskt värde som består av flera aspekter som bygger på varandra.
Det har givetvis ett teknikhistoriskt värde liksom ett byggnadsteknikhistoriskt värde, men det har också ett representativt värde eftersom många byggnader av denna typ på landsbygden har förfallit eller rivits.

Om vattentorn
Ett vattentorn är en anläggning vars syfte är att åstadkomma rätt vattentryck i vattenledningssystemet genom att det sammanhänger med vatten som lagras på hög höjd.
Vattentorn, eller högreservoarer, har till syfte att utjämna skillnaden mellan pumpad vattenmängd och vattenförbrukning, att tjäna som reserv vid större rörbrott och för eldsläckning samt att hålla konstant tryck inom förbrukningsorten.
Vattentornen byggdes förr av murverk med cisterner av gjutjärn eller smidesjärn. Senare utfördes vanligen tornen av murverk i kombination med ett skelett av armerad betong, uteslutande av betong eller murverk, eller också användes ett gallerverk av smidesjärn. Cisternerna var vanligen av smidesjärn eller armerad betong.
Många vattentorn har karaktäristiska utseenden och fungerar som landmärken. Eftersom de ofta dominerar bilden av den bebyggelse de ingår i är det viktigt att de utformas väl även från estetisk synpunkt.

Källa: Bengt Häger

Denna webbplats använder cookies. Men först behöver vi ditt samtycke. Läs mer.

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng